Att utreda faror och bedöma risker i arbetet

Genomförande av riskbedömning på arbetsplatsen

Riskfaktorer och olägenheter som hänför sig till arbetsmiljön och arbetsförhållandena ska systematiskt redas ut på arbetsplatsen. Om farorna inte kan undanröjas helt och hållet, ska deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, d.v.s. riskens storhet, bedömas och åtgärder vidtas för att nedbringa risken till en nivå som kan kontrolleras eller undanröja risken totalt.

Företagets ledning fattar beslut om att genomföra en riskbedömning. Ledningens åtagande är nödvändigt för att försäkra tillräckliga resurser, fatta beslut om åtgärder på basen av bedömningen samt för uppföljning för att försäkra en fortsatt bedömning.

Planering av riskbedömning

Arbetarskyddsorganisationen kan utföra bedömningen eller också kan man bilda en enskild riskbedömningsgrupp. En passlig storlek på gruppen som deltar i bedömningen är 3–5 personer. Åt gruppen utnämns en ledare som fungerar som kontaktperson för personalen och ledningen.

För bedömning av särskilda risker, som användning av kemikalier eller maskinsäkerhet, används sakkunnighjälp och en mer detaljerad bedömning.

Det är värt att använda sig av företagshälsovårdens sakkunskap särskilt vid bedömning av riskernas betydelse i arbetshygien och mental belastning samt vid hantering av åtgärder.

Val av föremål för bedömning

Föremålet för bedömningen ska tydligt vara en avgränsad helhet som kan kontrolleras. Vid val av föremål för bedömningen är ansvarsområdena för linjeorganisationens förmän en bra utgångspunkt. Vid valet är det också värt att fundera på vilka helheters bedömning det är nödvändigt att rapportera om.

Att identifiera faror och olägenheter

Risker och olägenheter identifieras genom att utreda arbetet som utförs på bedömningsplatsen, observera hur arbetet utförs och intervjua arbetstagarna. Kontrollistor gör identifiering av risker och olägenheter mer systematiskt.

Då man strävar till att identifiea riskfaktorer ska man förutom den normala verksamheten ta i beaktan avvikande situationer, som underhålls- och reparationsarbeten, semestertider, arbetsskift samt användningen av vikarier och praktikanter.

Fastställande av riskernas storlek och betydelse

Riskens storlek beror på sannolikheten för att faran blir verklighet och hur allvarliga hälso- och säkerhetsskador den medför.

Följdernas allvar beror på:

• olägenhetens natur, lindrig/allvarlig
• följdernas omfattning, hur många personer skadas
• är olägenheten reversibel/irreversibel
• varaktigheten på olägenhetens inverkan, kortvarig/långvarig.

Faktorer som påverkar händelsens sannolikhet:

• den skadliga händelsens frekvens
• den skadliga händelsens varaktighet
• möjligheterna att förutse förekomsten av en skadlig händelse
• möjligheterna att förebygga en skadlig händelse.

Åtgärder för riskkontroll

Åtgärder för att minska risker bedöms med hjälp av följande kriterier:

•  Kravens uppfyllelse. Åtgärden ska vidtas om man med hjälp av den kan rätta till brister i lagstiftningen, hos intressentgrupper eller i att nå mål som satts upp.
• Ökad säkerhetsnivå. Ju effektivare man kan minska större risker med åtgärden, desto bättre är den.
• Omfattningen av verkningarna. Ju fler risker eller personers säkerhet åtgärden påverkar, desto bättre är den.
• Verksamheten löper bättre. Om arbetet löper bättre med hjälp av åtgärden ska den vidtas.

Uppföljning och rapportering

Det är viktigt att öppet informera och rapportera om genomförandet av riskbedömningen och genomförda åtgärder bedömningen lett till för att hela personalen ska förbinda sig till att utveckla en trygg och sund arbetsplats.

Ledningen och förmännen behöver rapporter för att kunna följa arbetarskyddets och arbetstrivselns utveckling.

Vid uppföljning av riskbedömningen är det viktigt att bedöma storleken på de risker som man vidtagit åtgärder för samt försäkra att åtgärderna haft den planerade inverkan.

Information som erhållits vid riskbedömningen används till:

• handledning och insättning i arbetet
• arbets- och användningsinstruktioner
• arbetarskyddets verksamhetsprogram
• arbetarskyddets handlingsplaner
• planering av företagshälsovårdens verksamhet
• planering av utredning av arbetsmiljön och arbetsatmosfären
• ändring av arbetsutrymmen och arbetsprocesser.

Säkerheten iakttas konstant

Riskbedömning är ett kontinuerligt arbete. Riskbedömning behövs i förändringssituationer, som då verksamheten expanderar, verksamheten ändras, organisationen omorganiseras, lokalerna renoveras eller i samband med personalförändringar.

Vid sidan av en heltäckande och regelbunden riskbedömning på arbetsplatsen är det viktigt att det finns ett tillvägagångssätt för en daglig säkerhetsiakttagelse och anmälan av risksituationer.