Gå till innehållet
Framsida
Arbetarskyddscentralen

Arbetet belastar utövaren fysiskt, psykiskt och socialt. Lämplig belastning i arbetet stödjer hälsan, arbetsförmågan, -motivationen och -prestationen. Belastningens mängd, kvalitet och styrka samt dess inverkan på arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga ska granskas tillräckligt ofta. Om arbetstagaren emellertid belastas i sitt arbete på ett sätt som äventyrar hälsan, ska arbetsgivaren när hen har fått kännedom om saken vidta åtgärder för att utreda belastningsfaktorerna samt för att undvika eller minska hälsoriskerna.

Den här publikationen beskriver arbetarskyddschefens(du flyttas till en annan tjänst) och arbetarskyddsfullmäktiges(du flyttas till en annan tjänst) uppgifter för att hantera psykosocial arbetsbelastning på arbetsplatsen. Syftet med publikationen är att stödja nya aktörer i introduktionen i sin roll samt att i fortsättningen fungera som minneslista. Medan texten fokuserar på hanteringen av psykosocial belastning, kan många aspekter även anpassas till annan arbetsbelastning.

Belastnings- och resursfaktorer i arbetet

Med arbetets psykosociala belastningsfaktorer avses egenskaper eller särdrag som påverkar människan och är förknippade med arbetsuppgiften, arbetets omfattning och planering, arbetsarrangemangen, ledningen, arbetsgemenskapens verksamhet, samspelet, arbetsmiljön och organisationen. Dessa är saker som belastar oberoende av vem som utför arbetet. Belastningsfaktorer förekommer på alla arbetsplatser, oavsett bransch och arbetsplatsens storlek. En del belastningsfaktorer är gemensamma för branscherna och en del är specifika för branscherna och arbetsplatserna. Psykosociala belastningsfaktorer kan belasta på ett skadligt sätt om de dimensionerats på fel sätt, hanterats på ett bristfälligt sätt eller förekommer i ogynnsamma förhållanden.

Arbetarskyddsförvaltningen har sammanställt arbetets psykosociala belastningsfaktorer för arbetarskyddsinspektörer. Observera att materialet(du flyttas till en annan tjänst) inte är komplett. Det omfattar inte alla belastningsfaktorer, till exempel organisationsändringar som kan orsaka belastning, eller arbetets utomstående belastningsfaktorer.

Belastningsfaktorer som anknyter till arbetsarrangemangen omfattar planering och fördelning av arbete och arbetsuppgifter samt att svara för förutsättningarna för att utföra arbetet.

  • Oklarheter vad gäller uppgiftsbeskrivningar eller ansvar
  • Orealistiska eller orimliga mål
  • För stor arbetsmängd jämfört med arbetstiden
  • Arbete utanför den egentliga arbetstiden
  • Oregelbundna arbetstider, skiftarbete eller nattarbete
  • Missförhållanden, brister eller driftstörningar som anknyter till arbetsredskapen eller -miljön
  • Faktorer som stör arbetskoncentrationen

Med belastningsfaktorer som anknyter till arbetsinnehållet avses faktorer kring arbetets karaktär och arbetsuppgifterna.

  • Bristen på variation i arbetet, arbetets enformighet
  • Arbete utifrån otydliga instruktioner eller förväntningar
  • Alltför stor kunskapsbelastning eller okontrollerbart informationsflöde
  • Att göra flera olika saker samtidigt
  • Ständiga avbrott i arbetet
  • Arbetets stora ansvar
  • Utmanande eller svåra arbetsuppgifter
  • Utmanande eller svåra situationer i kundarbetet
  • Hot om våld i arbetet

Med belastningsfaktorer som anknyter till arbetets sociala funktion avses faktorer kring arbetsgemenskapens samarbete och samverkan.

  • Problem i samarbetet och växelverkan mellan arbetstagare
  • Alltför lite stöd från arbetskamraterna för att utföra arbetet
  • Problem i samarbetet och växelverkan med chefen
  • Alltför lite stöd från chefen för att utföra arbetet
  • Trakasserier eller annat upprepat osakligt bemötande i arbetsgemenskapen
  • Diskriminerande bemötande utgående från ålder, hälsotillstånd, ursprung, åsikt eller en annan orsak som beror på personen

Arbetet har också positiva faktorer, det vill säga resurser. De hjälper arbetstagaren att möta arbetets krav och minskar belastningen som upplevs i arbetet. Resurserna kan vara kopplade till arbetsplatsen i allmänhet, till arbetsuppgifterna och arbetsarrangemangen samt arbetsgemenskapens och chefens verksamhet. Arbetstagarna har också egna personliga resurser.

Arbetsuppgifter: tydlig grundläggande uppgift, arbetets meningsfullhet, arbetets anpassning, framgång i arbetet

Arbetsarrangemang: tydlig arbetsfördelning, rimliga mål, flexibla arbetstider

Arbetsgemenskap och chef: uppskattning, psykologisk trygghet*, fungerande ledarskapspraxis, att ge och få stöd

Arbetsplats: anställningens säkerhet, verksamhetskultur och -sätt, praxis som stöder samordningen av arbete och det övriga livet

Personliga resurser: uthållighet, flexibilitet, att tolerera osäkerhet, känslan av att ha kontroll över livet

Anpassat efter Moilanen, S. & Mäkinen, P. (2023). Välbefinnande i arbetet -kortet® – kompetens och entusiasm för utveckling genom utbildning.

* Med psykologisk trygghet avses arbetstagarens känsla av att hen upplever sig vara accepterad och uppskattad som individ i arbetsgemenskapen och att hen kan ta upp problem, frågor och idéer utan att vara rädd för negativa följder vad gäller mänskliga relationer på arbetsplatsen eller sin egen position eller karriär.

Kontinuerlig verksamhet på arbetsplatsen

Prata med chefer och arbetstagare om arbetsbelastningssituationer, resurser, återhämtning och metoder för att förebygga skadlig arbetsbelastning.

Uppmuntra chefer att diskutera med arbetstagarna inom sitt ansvarsområde om arbetsbelastningssituationer, att minska belastningsfaktorer och stärka resurser.

Uppmuntra arbetstagarna att ta initiativ till att utveckla arbetsförhållanden. Påminn dem vid behov om att göra säkerhetsanmälan, inklusive anmälan om missförhållanden och brister.

Håll regelbundet säkerhetsstunder som behandlar psykosocial arbetsbelastning. Du kan till exempel använda Arbetarskyddscentralens material för Säkerhetsstunden(du flyttas till en annan tjänst).

Vägled chefer och arbetstagare i arbetsplatsens praxis, till exempel verksamhetsmodellen för tidigt ingripande eller aktivt stöd, anmälan om skadlig belastning och verksamhetsmodeller för trakasserier och annat osakligt bemötande.

Nämn vid behov att arbetstagarna enligt arbetarskyddslagen ska ges undervisning och handledning om förhindrande av arbetets olägenheter och risker samt undvikande av olägenheter eller risker på grund av arbetet som hotar säkerheten eller hälsan.

Påminn vid behov också om att chefernas uppgifter, ansvar och skyldigheter vad gäller att identifiera, förebygga och minska skadlig arbetsbelastning definieras med tillräcklig precision och att cheferna ska introduceras i sina uppgifter.

Förbered dig och delta i en arbetarskyddsinspektion och arbetsplatsutredning om psykosocial arbetsbelastning.

Identifiering av belastnings- och resursfaktorer

Principerna för hur risker och olägenheter på arbetsplatsen utreds och det sätt på vilket utredningen gör ska behandlas i samverkan.  Detta gäller även omständigheter som framkommit i sådana utredningar som avses ovan och i företagshälsovårdens arbetsplatsutredningar och som allmänt påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa.

Sätt dig in i arbetsplatsens tillvägagångssätt och verktyg för att identifiera belastnings- och resursfaktorer. Dessa är utöver utredning och bedömning av arbetets risker(du flyttas till en annan tjänst) även till exempel

Hjälp chefer och arbetstagare att identifiera psykosociala belastnings- och resursfaktorer i arbetet. Hjälp även till att identifiera störningar som förhindrar att arbetet löper smidigt och faktorer i arbetsförhållandena som utsätter för störningar i arbetsgemenskapen. Du kan ta stöd av Arbetarskyddscentralens(du flyttas till en annan tjänst) och Arbetarskyddsförvaltningens(du flyttas till en annan tjänst) material. Var medveten om att arbetsplatsen även kan ha andra belastande faktorer än de som nämns här. Till exempel risken för olycksfall i arbetet, fysiska belastningsfaktorer och fysikaliska faktorer kan även vara psykosociala belastningsfaktorer antingen som sådana eller genom att stärka övrig belastning.

Delta i den planering av utredning och bedömning av risker som avses i arbetarskyddslagen. Vid behov kan personalen delas upp i mindre grupper för bedömningen så att belastningsfaktorerna som förekommer i deras arbete kan identifieras. Även chefernas belastningsfaktorer ska identifieras.

Kontrollera tillsammans, till exempel i arbetarskyddskommissionen, att arbetsplatsens metod för bedömning av risker identifierar psykosociala belastningsfaktorer tillräckligt omfattande. Vid granskning av tillbud och undersökning av arbetsolycksfall ska uppmärksamhet fästas vid hur arbetsbelastningen har påverkat situationen eller det som har hänt.

Föreslå vid behov en riktad arbetsplatsutredning där företagshälsovården undersöker särskilt till exempel psykosocial arbetsbelastning, arbetsgemenskapens verksamhet eller arbetsbelastning som orsakas av arbetstiderna.

Bedömning av belastningsfaktorernas hälsomässiga betydelse

En belastningsfaktor är inte automatiskt skadlig för hälsan. Belastningens mängd, kvalitet och styrka samt dess inverkan på arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga ska granskas tillräckligt ofta.

Läs rapporter från arbetsplatsutredningar. I arbetsplatsutredningen bedömer företagshälsovården belastningsfaktorernas och resursernas betydelse för arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga. Läs även metodbeskrivningen(du flyttas till en annan tjänst) för enkäten Arbetets psykosociala belastningsfaktorer. I den beskriver Arbetshälsoinstitutets forskare olika belastningsfaktorers inverkan på arbetstagarnas hälsa. Observera att enkäten Arbetets psykosociala belastningsfaktorer inte ska användas som den enda metoden för att bedöma hälsomässig betydelse. Om den egna kompetensen på arbetsplatsen inte är tillräcklig för att bedöma belastningsfaktorernas hälsomässiga betydelse, ska man ta hjälp av utomstående experter, särskilt företagshälsovården.

Identifiering av arbetstagarens belastning

Lämplig arbetsbelastning stödjer välbefinnande i arbetet, hjälper till att fokusera på arbetet, upprätthåller arbetsmotivationen och främjar arbetets resultat. Alltför stor belastning, ensidighet och långvarighet samt bristfälliga återhämtningsmöjligheter bidrar till skadlig belastning.

Var medveten om att individer kan uppleva samma arbetsbelastning på olika sätt – till exempel beroende på sin arbetsförmåga, kompetens och övriga resurser samt livssituation.

Sätt dig in i arbetsplatsens tillvägagångssätt och verktyg för att identifiera arbetstagarnas belastning, såsom verksamhetsmodellen för tidigt ingripande eller aktivt stöd. Kom även ihåg Arbetarskyddscentralens avgiftsfria applikation Belastningsvågen(du flyttas till en annan tjänst) och företagshälsovårdens verktyg.

Observera att arbetstagaren kan berätta om sin situation på ett diffust formulerat sätt, eftersom hen inte nödvändigtvis kan eller vill kalla situationen skadlig arbetsbelastning eller till exempel trakasserier eller annat osakligt bemötande. Fördjupa dig i vad som är trakasserier eller annat osakligt bemötande(du flyttas till en annan tjänst) och vad som inte är det.

Kartlägg arbetstagarens situation genom att ställa frågor och sätta ord på känslorna. Hjälp till att skilja mellan verklighet och känslor.

Kom ihåg att arbetstagaren kan bli förblindad av omständigheterna eller sin egen situation, varpå hen inte identifierar eller förstår sin skadliga belastning eller orkar inte själv söka förändring i sin situation. Hjälp arbetstagaren att hitta lösningsalternativ.

Uppmuntra arbetstagaren att ta upp sin arbetsbelastning med sin chef. Vägled hen också att vid behov kontakta företagshälsovården för en bedömning av arbetsförmågan.

Berätta vid behov att arbetstagaren kan be en stödperson att delta i ett nätverksmöte och andra samtal om arbetsbelastning. Som arbetarskyddsfullmäktige kan du fråga om arbetstagaren vill att du agerar som stödperson.

Minska arbetsbelastningen

Frågor som påverkar arbetstagarnas säkerhet, hälsa och arbetsförmåga och som hänför sig till organiseringen och omfattningen av arbetet samt väsentliga förändringar i fråga om dessa ska behandlas i samverkan.

Ge förslag för att minska belastningsfaktorer och stärka resursfaktorer.

Delta i att prioritera åtgärder som minskar arbetsbelastningen. Framför allt ska man ingripa i belastningsfaktorer som orsakar flest olägenheter för hälsan. Använd dig av de slutsatser och åtgärdsförslag som nämnts i arbetsplatsutredningsrapporterna.

Kontrollera tillsammans, till exempel i arbetarskyddskommissionen, att verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet även inkluderar den psykosociala arbetsmiljön. Målen i arbetarskyddets verksamhetsprogram ska också behandlas i samverkan.

Hjälp arbetstagare och chefer att gestalta arbetsbelastningssituationer, uppfatta sammanhang och utreda händelsernas grundorsaker. Till exempel beror brister i samarbete och kommunikation ofta på otydliga uppgiftsbeskrivningar och ansvar.

Berätta för arbetstagare och chefer om vilka företagshälsovårdstjänster som är tillgängliga på er arbetsplats.

Fastställ vilka proaktiva och korrigerande verksamhetsmodeller arbetsplatsen har för att hantera psykosocial arbetsbelastning. Ge förslag på hur verksamhetsmodellerna och praxis kunde utvecklas antingen i arbetarskyddskommissionen eller direkt till arbetsgivaren.

Uppföljning

Följ upp och bedöm funktionen, tillräckligheten och ändamålsenligheten hos valda åtgärder.

Föreslå vid behov ytterligare åtgärder för att minska belastningsfaktorer och stärka resursfaktorer.

Kom ihåg att de statistiska uppgifter och andra uppföljningsuppgifter om säkerheten och hälsan i arbetet som hänför sig till arbetet, arbetsmiljön och arbetsklimatet ska behandlas i samverkan.

Kom ihåg ditt eget välbefinnande i arbetet

  • Identifiera belastnings- och resursfaktorer i anknytning till din egen roll.
  • Upprätthåll din kompetens och dina nätverk.
  • Kompromissa inte när det gäller din egen återhämtning.
  • Identifiera när du själv behöver hjälp och stöd. Be om hjälp och stöd – ju tidigare, desto bättre.
  • Kontakta oss!

    Utgivare:
    Arbetarskyddscentralen
    Innehåll:
    Seija Moilanen
    Utgivningsår:
    2025
    Branscher:
    Gemensamma ämnen
    Ämne:
    arbetarskyddschef arbetarskyddsfullmäktige arbetsförmåga psykosocial belastning
    Former:
    Digital publikation