Vanliga frågor om arbetarskyddsval

Det är i första hand arbetstagarnas uppgift att ordna arbetarskyddsval. För de praktiska arrangemangen kring valet svarar en valkommitté med minst tre medlemmar, som består av företrädare för personalen.

Före det första valet kallar arbetarskyddschefen företrädarna för personalgrupperna till förhandlingar där man avtalar om eller fastställer verksamhetsområdet, arbetarskyddsorganisationens omfattning, antalet medlemmar i arbetarskyddskommissionen och olika parters representation samt uppdelningen av personalen i olika grupper.

I fortsättningen avtalar arbetarskyddskommissionen om ordnandet av arbetarskyddsval och valet av valkommitté. Om det inte finns någon arbetarskyddskommission, avtalar man om inledande av val i samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Det är viktigt att de skyldigheter och principer som hänför sig till arbetarskyddssamarbetet behandlas på arbetsplatsen som en del av introduktionen av arbetstagarna.

Valkommitténs medlemmar har till uppgift att sörja för de praktiska arrangemangen vid valet, övervaka valet, räkna resultaten och meddela valresultatet. Det rekommenderas att den som ställer upp som kandidat i valet uteblir från valkommittén på grund av jäv.

För förrättande av val ska parterna först fastställa en så kallad samarbetsarbetsplats för vilken företrädarna i arbetarskyddsvalet väljs.

Samarbetsarbetsplatsen är en helhet som bildas av samma arbetsgivares en eller flera avdelningar eller enheter. I företaget kan flera samarbetsarbetsplatser fastslås. I samband med att samarbetsplatser fastställs ska man beakta verksamhetens karaktär och omfattning, antalet arbetstagare på avdelningarna eller i enheterna samt arbetets risker och olägenheter. Samarbetsparterna ska ha en reell möjlighet att hålla ömsesidig kontakt och sköta sina uppgifter. Det är bra att regelbundet följa hur arbetarskyddssamarbetet genomförs och vid behov lägga fram förslag till hur organiseringen kan utvecklas.

De reella möjligheterna innebär till exempel:

• möjlighet att sätta sig in i frågor kring arbetsplatsens arbetsmiljö och arbetsgemenskapens lokaler som påverkar arbetstagarnas säkerhet och hälsa
• möjlighet att utbilda sig i arbetarskyddsuppgifter
• tillräcklig tidsanvändning
• möjlighet att hålla kontakt med de personer man företräder
• gemensam informationshanterings- och kommunikationsmöjlighet.

Vid organisationsförändringar till exempel i samband med företagsaffärer är det viktigt att se till att det skapas så goda förutsättningar som möjligt för arbetarskyddssamarbetet och verksamhetssätt som betjänar den nya organisationen. Det är bra att avtala om behövliga ändringar i god tid innan valet ordnas med hänsyn till syftet med arbetarskyddssamarbetet och bestämmelserna i kollektivavtalen.

I dessa situationer är det ändamålsenligt att behandla den sammanslagna helheten som en egen samarbetsarbetsplats till utgången av mandatperioden i fråga, varefter definitionen av arbetsplatsen kan ändras så att den blir mer ändamålsenlig. Det är viktigt att se till att inte heller den vid en företagsaffär sammanslagna enheten blir utan arbetarskyddsfullmäktig. Den sammanslagna funktionen kan vid behov ha en egen arbetarskyddsfullmäktig till utgången av perioden. För detta ändamål kan kompletterande val ordnas.

Företrädarnas mandatperiod fastställs per kalenderår, med undantag av arbetarskyddschefen som arbetsgivaren utser. Mandatperioden för de företrädare som valts är följande två kalenderår, om inte en längre mandatperiod av grundad anledning avtalas i ett branschspecifikt avtal eller lokalt i arbetarskyddskommissionen på arbetsplatsen eller i motsvarande samarbetsförfarande. Med stöd av lagen är det emellertid möjligt att avtala om en mandatperiod på högst fyra kalenderår. Längden på mandatperioden ska vara känd innan valet förrättas.

Mandatperiodens längd ska vara känd innan kandidatnomineringen inleds. Fördelen med en kortare period är att understödet för de personer som väljs dryftas oftare och att det är lättare för personen att förbinda sig till uppgiften. Fördelen med en längre mandatperiod är att sakkunskapen hos de personer som arbetar med arbetarskyddsuppgifter stärks och att samarbetet utvecklas.

Personalens fördelning i arbetstagare och tjänstemän varierar från bransch till bransch. I vissa branscher finns det bara arbetstagare, i andra branscher är alla tjänstemän, eller så är de både och. En tjänsteman kan också avse en person i chefsställning.

Inom vissa branscher har det ingåtts ett separat avtal om arbetarskyddssamarbetet, där man har kunnat avtala om chefernas rätt att välja en egen arbetarskyddsfullmäktig. Det finns emellertid inte ett sådant avtal inom alla branscher.

I samband med förberedelserna inför val ska man avtala om hur många grupper det väljs företrädare för med beaktande av lagen och principerna i det eventuella tillämpliga kollektivavtalet.

Om det beslutas att ett företag delas upp i flera samarbetsarbetsplatser inom arbetarskyddet, ska separata förteckningar lämnas in för valet inom varje område.

Inom arbetarskyddets samarbetsområde med flera verksamhetsställen ska man särskilt omsorgsfullt se till att informationen når fram. Omröstningen ska ordnas till alla delar så att valhemligheten bevaras. Situationen med rösterna som getts får inte granskas medan omröstningen pågår.

När man kommit överens om en tidpunkt för valet, ska information om tidpunkten och platsen för valet ges i ett meddelande som hålls framlagt på arbetsplatsen eller med ett tillkännagivande för alla röstberättigade i valet på arbetsplatsen minst 14 dygn före valdagen. Vid postval eller elektroniskt val innebär detta att adresser eller e-postadresser ställs till valkommitténs förfogande. Om de anställda i arbetstagarställning och i tjänstemannaställning har meddelat om val av egna företrädare, ska man sträva efter att förrätta valen samtidigt. I valet får inte nedsättande och kränkande förtecken användas.

På somliga arbetsplatser är det etablerad praxis att ordna val och arbetstagarna är i allmänhet medvetna om skyldigheten att välja arbetarskyddsfullmäktigen. I synnerhet på oorganiserade arbetsplatser kan det råda ovisshet om arbetarskyddssamarbetet. Då ska arbetsgivaren informera om valet av arbetarskyddsfullmäktig.

Om det inte finns intresse för uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig på arbetsplatsen, måste de bakomliggande orsakerna utredas och man måste ingripa i dem. Orsaken kan till exempel vara okunnighet om arbetarskyddssamarbetet och kraven på det, en belastande arbetssituation eller en brist på uppskattning i anslutning till uppgifterna. Att utse arbetarskyddsfullmäktig och ersättare är en lagstadgad skyldighet på en arbetsplats med minst 10 personer.

Förfarandet förutsätter att hela personalen har haft möjlighet att delta i personalmötet och att de på förhand har kännedom om att ärendet behandlas vid mötet och att anmälningsregeln på 7 dagar har iakttagits för möteskallelsen. I förfarandet är det fråga om så kallat sämjoval.

För förrättande av val ska parterna först fastställa en så kallad samarbetsarbetsplats för vilken företrädarna i arbetarskyddsvalet väljs. Samarbetsarbetsplatsen är en helhet som bildas av samma arbetsgivares en eller flera avdelningar eller enheter.

I samband med att samarbetsplatser fastställs ska man beakta verksamhetens karaktär och omfattning, antalet arbetstagare på avdelningarna eller i enheterna samt arbetets risker och olägenheter. Samarbetsparterna ska ha en reell möjlighet att hålla ömsesidig kontakt och sköta sina uppgifter. Se fråga–svar 3.

Vid kandidatnomineringen är det viktigt att på förhand fastställa vilka personer som inte kan ställa upp i arbetarskyddsvalet, såsom till exempel arbetarskyddschefen och ledningsgruppen, som i första hand företräder arbetsgivaren i arbetarskyddssamarbetet.

Vid kandidatnomineringen är det skäl att säkerställa kandidatens samtycke till arbetarskyddsuppgiften. En kandidats samtycke kan också ges muntligt. Valkommittén fastställer de kandidater som har nominerats inom utsatt tid. Om kandidater inte finns för varje uppgift när kandidatnomineringen upphör, kan man i fråga om dessa uppgifter, för vilka kandidater inte har anmält sig, avtala om fortsatt kandidatnominering. Om det för något uppdrag inte finns någon kandidat, måste kandidatnomineringen utföras på nytt.

Arbetarskyddsmyndighetens ståndpunkt är att möjligheten för en tjänsteman eller arbetstagare som fungerar som chef att ställa upp som kandidat vid val av arbetarskyddsfullmäktig beror på om han eller hon är arbetsgivarens ställföreträdare eller företrädare eller inte. En tjänsteman eller arbetstagare som är arbetsgivarens ställföreträdare eller företrädare företräder arbetsgivaren i arbetarskyddssamarbetet. Samma person kan inte företräda arbetsgivaren och arbetstagarna samtidigt.

Det bör noteras att alla personer i chefsställning inte är företrädare för arbetsgivaren. Till exempel en person i chefsställning kan ha till uppgift att ge handledning och vägledning som baserar sig på hans eller hennes erfarenhet eller sakkunskap eller uppgifter i anslutning till koordinering och informationsgång. I branschspecifika avtal kan det utfärdas närmare bestämmelser om val av arbetarskyddspersonal.

Ja, om man avtalar om detta på arbetsplatsen.

Ja. Uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig upphör dock när anställningsförhållandet upphör.

Ja. Säsongsvariation har ingen betydelse.

Nej. Lagen förutsätter att en arbetarskyddsfullmäktig och ersättare väljs på en arbetsplats med minst 10 personer.

Ja.

Enligt lagen har arbetstagarna rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig också på arbetsplatser med färre än 10 anställda. Det är bra att komma överens om detta i arbetarskyddssamarbetet.

Om personerna regelbundet utför en timme då och då och är anställda genom ett avtal som gäller tills vidare, är de anställda och kan således ställa upp som kandidater och rösta.

Ja, men uppdraget upphör om anställningsförhållandet upphör.

Ja.

Ja.

Enligt lagen väljs arbetarskyddsfullmäktig och två ersättare för denne. (Lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen 44/2006)

I regel ordnas separata val för uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig och för uppdraget som ersättare. På små arbetsplatser är det möjligt att ordna ett val, så att den som fått flest röster väljs till arbetarskyddsfullmäktig, den som fått näst flest röster till första ersättare och den som fått tredje flest röster till andra ersättare. Då ställer kandidaterna upp både för uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig och som ersättare. I valkommittén ska det före kandidatnomineringen avtalas om valförfarandet.

Om det är besvärligt att ordna en gemensam valtidpunkt och valplats, kan man komma överens om poströstning. I samband med poströstning ska den röstande personens rätt att rösta kontrolleras och valhemligheten bibehållas. Poströstning förrättas med två kuvert. Den ifyllda valsedeln innesluts i det första kuvertet och detta samt ett meddelande om röstarens namn innesluts i det yttre kuvertet. Detta kuvert tillställs valkommittén per post eller på ett annat tillförlitligt sätt. Poströstningen ska avslutas i så god tid att de som redan utnyttjat sin rösträtt kan antecknas i vallängden innan valförrättningen börjar i den egentliga vallokalen.

Om poströstningen används för att komplettera urneval, ska omröstningen som genomförs på detta sätt avslutas i tillräckligt god tid så att de som redan har använt rösträtten kan antecknas i vallängden innan urnevalet inleds.

Valreklam får inte heller göras i samband med poströstning. När man avtalar om röstning per post, avtalas också om kostnaderna för detta.

Valet kan även förrättas elektroniskt. Elektronisk röstning kräver att valkommittén får tillgång till alla röstberättigade arbetstagares e-postadresser eller att det på arbetsplatsen finns en gemensam gruppostlista eller annat system som når alla röstberättigade arbetstagare. Elektronisk röstning ska förrättas så att valhemligheten bevaras och på ett sådant sätt att förfarandet uppfyller kravet på att en anteckning görs över dem som utnyttjat sin rösträtt.

Om den elektroniska röstningen används för att komplettera urnevalet, ska omröstningen som genomförs på detta sätt avslutas i tillräckligt god tid så att de som redan har använt rösträtten kan antecknas i vallängden innan urnevalet inleds.

Valreklam får inte heller göras i samband med elektronisk röstning. När man avtalar om elektronisk röstning, avtalas också om kostnaderna för detta.

Om det för varje uppdrag endast uppställts en kandidat som gett sitt samtycke och man avtalar om ersättarnas inbördes ordning, kan ett så kallat sämjoval genomföras. Valet kan även förrättas till exempel på ett valmöte om de röstberättigade är ense om förfarandet och om de personer som ställts upp i valet.

Om det för något uppdrag finns fler kandidater än valbara personer, kan sämjoval inte förrättas. Personalen ska underrättas om valmötet 14 dygn före mötet. Valkommittén fastställer valet. Över val som förrättats med sämjoval ska ett protokoll skrivas och det ska hållas framlagt för personalen. En avskrift av protokollet ska lämnas till arbetsgivaren.

Om personalen inte har möjlighet att delta i valmötet, ska namnen på de valda uppges till exempel genom att de läggs fram på anslagstavlan. Om inga klagomål har inkommit inom den avtalade tidsfristen, är valen giltiga.

Röstberättigade är på valdagen samarbetsarbetsplatsens arbetstagare och tjänstemän, med undantag av arbetarskyddschefen och ledningsgruppens medlemmar, som företräder arbetsgivaren i arbetarskyddssamarbetet. Om tjänstemännen väljer sin egen arbetarskyddsfullmäktig, är de valbara och röstberättigade endast vid val av tjänstemännens arbetarskyddsfullmäktig. På motsvarande sätt är arbetstagarna valbara endast vid val av egen arbetarskyddsfullmäktig. Om tjänstemännen inte väljer sin egen arbetarskyddsfullmäktig, röstar de i valet av arbetarskyddsfullmäktig.

En hyrd arbetstagare får inte rösta på arbetsplatsen där han eller hon är inhyrd. Får rösta i arbetarskyddsval hos sin egen arbetsgivare (bemanningsföretag).

Nej.

Man kan inte rösta med fullmakt.

Valet sker genom lottning.

Med valhemlighet avses att ingen har tillgång till information om vem som har röstat på vilken kandidat. I vallokalen ska det föras bok över väljarna och säkerställas att det inte är möjligt att rösta flera gånger.

Vid val får man också rösta på andra än de som är kandidater. Ingen kan mot sin vilja väljas till arbetarskyddsfullmäktig, ersättare eller medlem av arbetarskyddskommissionen. Om den valda vägrar, väljs den som fått det näst högsta antalet röster.

Till arbetarskyddsfullmäktig väljs den som fått flest röster i valet av arbetarskyddsfullmäktig och till ersättare väljs de två personer som i valet av ersättare fått flest röster. I valkommittén kan man också komma överens om att den som fått flest röster i valet blir ordinarie arbetarskyddsfullmäktig, den som fått näst flest röster blir första ersättare och den som fått tredje flest röster blir andra ersättare.

Om man vid arbetarskyddsval väljer en person som har ett anställningsförhållande för viss tid till arbetarskyddsfullmäktig, fortsätter fullmäktigens uppgift inte längre när anställningsförhållandet upphör.

Om arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande upphör eller om arbetarskyddsfullmäktigen lämnar uppdraget under mandatperioden, ska en ersättare ersätta arbetarskyddsfullmäktigen under den återstående mandatperioden. Om man inte lyckas fylla arbetarskyddsfullmäktiges uppdrag med en ersättare för gällande mandatperiod, ska kompletterande val förrättas. Om arbetsplatsens enda ersättare övertar uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig, ska kompletterande val av ersättare förrättas enligt iakttagande av samma stadgor.

Om det på grund av personbyten uppstår ett underskott i antalet företrädare för personalen i arbetarskyddskommissionen kan kompletterande val vara motiverat. När mandatperioden närmar sig sitt slut kan tidpunkten för det egentliga valet tidigareläggas i stället för kompletterande val.

En person som arbetsgivaren befullmäktigat, i praktiken oftast arbetarskyddschefen. Anmälan ska alltid göras efter valet, även om samma personer fortsätter i uppgifterna.

Nej, det är fråga om val av företrädare för personalen, arbetarskyddsfullmäktig och ersättare, och i vissa fall om val av arbetarskyddskommissionens tilläggsmedlemmar och skyddsombud. Arbetsgivaren utser arbetarskyddschefen.

Arbetsgivaren utser arbetarskyddschefen tills vidare, längden på chefens mandatperiod har inte fastställts.

En person kan vara arbetarskyddschef för flera samarbetsarbetsplatser.

Ja. Se svar 3.