Gå till innehållet
Framsida
Arbetarskyddscentralen

Funktionsförmåga och arbetsförmåga

Funktionsförmåga och arbetsförmåga är centralt förknippade med fysisk belastning.

Arbetsplatsens fysiska miljö planeras så att människor har det bra. Det är bra att inkludera ergonomiska utvecklingsprojekt i arbetarskyddets verksamhetsprogram.

Ergonomi

Fysisk funktionsförmåga stöds genom anpassning av teknik och funktioner till människan, det vill säga med ergonomiska lösningar på arbetsplatsen. Ergonomi är undersökning och utveckling av samspelet mellan människor och verksamhetssystem.

Inom ergonomi granskas arbete på ett övergripande sätt ur en fysisk, psykisk, social och kognitiv synvinkel, och med hjälp av ergonomi förbättrar man arbetstagarens säkerhet, hälsa och välbefinnande samt ett störningsfritt och effektivt arbetsflöde.

Företagshälsovårdens expertis

Företagshälsovården känner människan och har den yrkesfärdighet som behövs för att bedöma vad som är belastande eller hälsosamt för människor.  Utifrån arbetsplatsutredningar och sjukdomsuppgifter har företagshälsovården också praktisk erfarenhet av vilken typ av miljö, arbetssätt eller verktyg som kan orsaka skadlig belastning.

Det lönar sig att utnyttja företagshälsovårdens sakkunskap i planeringen av arbetslokaler redan när projekten inleds. Redan från början fattas viktiga beslut när det gäller människans verksamhet.(du flyttas till en annan tjänst)

Tillgänglighet

Det är viktigt att ta hänsyn till tillgänglighet vid planeringen av arbetslokaler. På en tillgänglig arbetsplats kan arbetsutrymmena anpassas efter olika arbetstagares behov. Tillgänglighet gör det också möjligt för partiellt arbetsföra att arbeta i enlighet med sin yrkeskompetens och sina förutsättningar.

Planering av arbetslokaler och arbetsprocesser

Arbetets fysiska belastning kan påverkas genom att säkerställa bra planering av lokaler och arbetsprocesser samt möblernas och redskapens ergonomi och ändamålsenlighet.  Belastning kan minskas genom att justera arbetsplatsen och variera arbetssätten. Det ska vara möjligt att justera arbetsutrustningen och möblerna efter behoven hos arbetstagare av olika storlekar.

När olika arbetsuppgifter är sammankopplade är det viktigt att planera arbetslokalerna och -arrangemangen så att de olika funktionerna ligger nära varandra och föremål behöver transporteras så lite som möjligt.

Genom att utveckla innehållet i arbetet är det möjligt att påverka repetitiva ensidiga arbetsrörelser. Diversifiering av arbetet till exempel med hjälp av arbetsrotation ger variation i arbetsdagen och en förändring i arbetsrelaterad belastning.

Egenskaper av en bra arbetsplats

  • Arbetsställningen är balanserad eller väl stödd eller så kan den varieras fritt.
  • Man kan röra sig fritt vid arbetsplatsen och grundställningen kan varieras till exempel genom att sitta och stå.
  • Arbetstagarnas mått och skillnader i dessa mellan arbetstagare har beaktats.
  • Användningen av anordningarna kräver inte för mycket kraft.
  • Anordningarna är lätta att använda utan fel.
  • Arbetsutrymmet och andra arrangemang möjliggör kommunikation mellan arbetstagarna.
  • Miljöfaktorer såsom belysning, temperatur och ljudmiljö är lämpliga för arbetstagaren och uppfyller arbetsuppgiftens krav.
  • Det finns inga faktorer som orsakar olycksfall vid arbetsplatsen.
  • Det är lätt att hålla arbetsplatsen ren.

Det är viktigt att ta pauser i arbetet. Pauser är särskilt viktiga i arbete med rörelser som ständigt upprepas, lyft och bärande.  Med lämpliga pauser och rörelser som piggar upp kroppen är det möjligt att påverka den totala belastningen. Pauser och stimulerande rörelser gör arbetet effektivare, främjar återhämtning från arbetet och förebygger problem i rörelseorganen.

Arbetsställningar och -rörelser

I arbetsställningar ska man undvika ledernas extremlägen och ensidig belastning. Att arbeta i samma ställning under en lång tid kan leda till statisk, ihållande muskelspänning och som ett resultat av detta till symtom och smärta.

Vid sidan om skadliga arbetsställningar påverkas kroppens belastning också av yttre förhållanden, såsom drag och kyla.

Alla skadliga arbetsställningar och arbetsrörelser kan inte avlägsnas. I första hand ska man minska deras upprepning och tidsmässiga varaktighet för att undvika överbelastning av rörelseorganen.

Om möjligt är det en bra idé att diversifiera det stående arbetet med sittande arbete och möjligheten att sätta ner sig under pauser. Olika typer av stöd kan användas som hjälp vid stående arbete.

En gummimatta rekommenderas som underlag vid arbetsplatsen för att minska den skadliga belastningen på ryggen och de nedre extremiteterna. Fördelen med stående arbete är att man har en bra räckvidd och en möjlighet att använda kraft mer effektivt än när man sitter.

Att observera vid stående arbete:

  • Höjden på arbetsytan så att man kan arbeta med ryggen rak, axlarna avslappnade och underarmarna på bordet.
  • Skärm: skärmens övre kant i ögonhöjd och avståndet så att man kan se skärmen bra.
  • Mattan vid arbetsplatsen dämpar trycket på ryggraden och lederna i de nedre extremiteterna i stående arbete.
  • De nedre extremiteternas ställning: överarmarna nära kroppen, axlarna avslappnade, underarmarna stöds i rät vinkel.
  • Magen fast i arbetsbordet.
  • Som regel placeras benen så att tyngden fördelas jämnt på båda benen, men ibland kan man flytta tyngden från sida till sida.
  • Lämpliga skor har en bra sula och en klack på några centimeter.
  • Det lönar sig att sätta ner sig ibland, åtminstone vid muskelförnimmelser till exempel när ryggen blir trött.

Stillasittande arbete belastar kroppen ensidigt och alltför lite. Särskilt ryggen, nacken och halsryggen belastas. Det är bra att försöka diversifiera sittande arbete med arbetsuppgifter där man står och rör på sig.

Att observera vid sittande arbete:

  • Belysning: inga reflektioner eller bländning från fönster eller lampor.
  • Bildskärmsterminalen på ett avstånd som är lämpligt för synen, rakt fram och under ögonens/blickens horisontella plan. Kom ihåg regelbunden rengöring!
  • Mus och tangentbord på samma nivå nära varandra, variera vilkendera som används.
  • Arbetsytan: underarmarna horisontellt, plats för material och höjdjustering.
  • Arbetsstol: ryggstödet stöder ländryggen, justeringarna bra, instruktion i justeringarna.
  • Underarmarna stöds mot bordet eller på stolens armstöd.
  • Axlarna avslappnade och nacken rak.
  • Benutrymme: fötterna stadigt på golvet eller på fotstödet, inga elektriska ledningar i vägen för fötterna.

Kom ihåg att hålla pauser! Även bra ergonomi kan inte förhindra sjukdomar från att uppstå om man inte håller lämpliga pauser i arbetet!

De risker som hanteringen av laster orsakar ska bedömas som en helhet. Vikt är bara en delfaktor. Det finns inga lagstadgade kilogränser för vikten på en last som lyfts manuellt.

Att observera vid manuell lyftning:

  • lyftets varaktighet och huruvida det upprepas
  • lastens vikt, storlek, form, manövrerbarhet och stabilitet
  • arbetsområdets storlek, hal och ojämn arbetsyta
  • arbetsytans höjd, temperatur, fuktighet, ventilation
  • arbetsställningarnas och arbetsrörelsernas ergonomi, användning av kroppen
  • lastens läge i förhållande till kroppen, korrekta lyftställningar
  • tillgång till lyftredskap eller annan hjälp
  • arbetstagarens personliga egenskaper, arbetserfarenhet, muskelstyrka.